Jag sitter med ett sidoprojekt just nu där jag behöver lista de 10 närmaste platserna från en given adress. Alltså, jag har en stor databas med kartnålar till Google maps men när användarna söker efter en viss plats vill jag inte bara visa de kartnålar som finns på just den platsen utan även de som ligger inom en viss radio. T.ex. visa alla hotell inom en radie av 10 mil.
Jag Googlade runt lite och hittade snart lösningen på Google Groups. Koden nedan är skriven för MS SQL men fungerar lika bra på MySQL. Med detta anrop får du en ny kolumn som räknar ut avståndet från den angivna positionen(CENTER_LATITUDE, CENTER_LONGITUDE). I denna kolumn får du alltså se hur långt det är från varje post i databasen till din angivna punkt.
Sjukt smidigt och väldigt enkelt att implementera. Jag postar ett exempel så snart vi har en prototyp klar. Men om du letat efter samma sak som jag så har du svaret här nedan.
Min chef Daniel droppade ett påstående för ett par år sedan som har malt i mitt huvud. Han undrade om det faktiskt kan vara så att ”den goda journalistikens tid är förbi”. Som den försiktigt positive optimist jag ändå är har jag flera gånger avfärdat påståendet men har inte helt och hållet lyckats göra mig av med det. Jag ställer mig hela tiden frågan: Vad är det som skall betala för den goda journalistiken?
Thomas Mattsson på Expressen konstaterar att det är dyrt med god journalistik. Det kostar pengar att skicka korrespondenter till västbanken och att gräva för att publicera artiklar är inte gratis. Han är inne på att den goda journalistiken skall subventioneras genom andra intäktsströmmar som tilläggsprodukter. Jag antar att även Aftonbladet.se delfinansierar sin journalistik genom kringtjänster som Blocket.se, Hitta.se & Viktklubb.se. Men hur länge har man tålamod att göra det? Måste inte journalistiken i förlängningen bära sig själv för att överleva?
Folk klickar hellre på katter som ramlar än att läsa debattartiklar från svenska ministrar eller läsa politiska analyser av regeringskrisen i Lettland. Om de unika besökarna och därmed reklamintäkterna inte kommer från god journalistik utan från lättsmälta klick, hur skall då den goda journalistiken finansieras i framtiden?
Jag tycker Spot.us har ett av de intressantaste uppläggen just nu. Det är en webbplats för lokala nyheter baserad på vad de kallar Crowd Funded Journalism. Konceptet är på många sätt intressant. Det bygger på att ett nätverk av frilansande journalister får pitcha reportage-idéer till den publika webbplatsen. Pitcharna filtreras och kvalitetssäkras först genom en nyhetsdesk innan de kommer ut på sajten. Frilansaren får vid sidan av sin pitch också sätta ett pris på artikeln och sedan är det upp till oss läsare, användare att välja vilka nyheter vi vill finansiera. Spontant drar jag paralleller till Kiva.org där man kan direktfinansiear mikrolån till tredje världen. Det finns också paralleller till Current.com, tv-kanalen där programmen görs av tittarna.
Sajten är grundad av den speedade initiativtagaren David Chon och sajten har fortfarande en del att bevisa men jag kan inte låta bli att fascineas av affärsmodellen som lämpar sig extra väl för idéburen journalistik som brinner för ett smalt områden, en nisch. Nischen som får svårt att driva stora mängder unika beökare skulle mycket väl kunna må bra av ett sånt här tillvägagångssätt.
I fredags var det dags att täcka av nya Ths.se som vi byggt tillsammans med och åt Teologiska Högskolan. THS har varit väldigt duktiga på att jobba med innehåll de senaste åren men saknat de tekniska verktygen för att på ett hållbart sätt underhålla webbplatsen effektivt. Även om man varit duktiga på att underhålla en komplex webbplats med statiska HTML-sidor så har det helt klart sina begränsingar.
Därför har vi hjälpt dem med att flytta över de statiska sidorna till en Joomla-baserad installation där man får bättre struktur och hjälpmedel att arbeta med innehållet. Vårt uppdrag var att ta fram ett attraktivt grafiskt gränssnitt och göra sidan mer tillgänglig med användarna. För att uppnå detta gav vi Evelina Örn uppdraget att ta fram den grafiska designen och vi har själva arbetat med den underliggande tekinken och själva användargränssnittet.
Slutresultatet är vi riktigt nöjda med och vi säger lycka till med det fortsatta arbetet på nätet för THS. Tack för ett bra samarbete.
Jag skrev igår om WordPress möjlighet att låta användare maila in direkt till bloggen. På papperet en fantastisk funktion men när man börjar skrapa lite på ytan så ser man att den är långt ifrån perfekt. Till att börja med går det inte att maila från vanliga offentliga mailtjänster som GMail och Yahoo. What’s that all about? Eller ja, det går maila men man måste klicka för ”plain text” i GMail för att det alls skall fungera. Sedan stöds inte bifogade filer vilket gör att man inte kan posta bilder t.ex.
Förstås är det många som försökt göra något åt detta och det finns faktiskt riktigt många försök att rätta till dessa fel men de flesta lyckas bara rätta till några av felen. Men Postmaster-plugin’et har gjort det riktigt bra. Det går att maila från de flesta program och man har gott om funktioner för att bestämma vad man skall göra med de
bloggposter som kommer in. Om de skall publiceras direkt eller läggas i en väntelista. Om man vill publicera bifogade bilder och om dessa bilder skall skalas om till något givet mått. Man kan även bestämma i vilka kategorier mailbloggarna skall landa. Postmaster rekommenderas varmt och bör testas om du vill sätta i system att maila in bloggar.
En baksida med mailblogging är att man måste anropa filen /wp-mail.php för att WordPress skall plocka ned mailen från mailservern. För att automatisera detta måste man på något sätt automatisera anropet till denna url. Antingen sätter man upp ett cron-jobb på en Linux-server som gör detta anrop. Eller
så installerar man t.ex. Utopia Cronsom körs med jämna mellanrum när folk besöker din blogg. Som oftast kan den exekveras var 5:e minut vilket gör att det kan dröja upp till 5 minuter
innan blogginlägget läggs ut.
Som sagt. Med modifikationerna ovan fungerar bloggmailing riktigt bra faktiskt.
Jag arbetar med en kund just nu som skall sätta upp en WordPress-blogg
som ett typ av intranät. En plats där alla anställda kan posta
länktips, funderingar och annat som rör den interna verksamheten. På
papperet är idén lysande men riskerar att falera om det blir för
krånligt för personalen att lägga upp nytt material. Jag föreslog
under vårt planeringsmöte att vi skulle leta efter en plugin till
WordPress där man helt enkelt kunde maila in nya inlägg. I så fall
behöver vi ju bara sätta upp en epost adress, typ:
inspiration@företag.se. Sedan skapar vi en brygga som läser in alla
mail och publicerar dem på bloggen.
Men döm om min förvåning när jag Google runt och såg att detta redan
finns i WordPress out-of-the-box. Under Settings -> Writing väljer man
bara att konfigurera ett epost-konto som wordpress skall läsa och
sedan läggs alla nya mail på den adressen ut som nya bloggposter. Min
första tanke var att detta skulle förstöras av spam men förstås så
publiceras enbart inlägg som kommer från de registrerade användarnas
epostadresser. Så för varje ny användare som skall kunna skicka in nya
inlägg via epost måste man också registrera en ny användare.
Grymt enkel och smidig funktion. Det är sånt här jag älskar med WordPress.
(och du, det här inlägget har jag förstås mailat in till wordpress)
Sedan några veckor har vi en praktikant här på Swedmedia som gör ett utvecklingsprojekt till Dagen.se. Ett verktyg för reportrarna att ämnestagga artiklar som vi lägger ut på nätet. Bakgrunden är en utbildningsdag vi hade med Nikke Lindqvist som mynnade ut i ett konstaterande att om vi bättre kan innehållsbeskriva våra texter med taggar desto bättre inlänkningar bör vi kunna få från Google. Såväl fler som bättre.
Kruxet med denna typ av taggning är att det är en lite för tidsödande process för att reportrarna skall orka arbeta med det. Samtidigt som det har ett stort värde för slutprodukten. Dilemma. Därför initierade vi ett projekt där Annika tagit fram ett system som automatiskt identifierar nyckelord i en färdig text och föreslår nyckelord som reportrarna istället för kryssa bort om de inte stämmer. Detta förenklar helt klart processen och vi får bättre möjligheter att innehållstagga våra texter.
Däremot kan reportrarna föreslå nya nyckelord genom att markera det i texten och sedan lägga till det. Detta flöder blir helt klart mycket smidigare. Några problem som vi stött på är förstås böjningar av ord och olika ändelser som gör att flera fraser kan motsvara ett och samma nyckelord. Ett bra exempel är att verktyget skall identifiera såväl ”Göran Person” som ”Göran Persons” som samma nyckelord.
Än mer komplicerat blir det ju när man vill identifera ämnen som inte har en direkt fras kopplat till sig utan kanske ett 100-tal olika andra ämnen. Det kallar vi abstrakta nyckelord och skulle kunna exemplifieras genom t.ex. Mellanösternkonflikten. Hur identifierar man ett sådant? Vi tror att det går om man först hämtar alla exakta nyckelord med textmatchtningar och sedan grupperar dessa i abstrakta paraplyord. Så om vi hittar 40-tal nyckelord till Mellanösterkonflikten som t.ex.: Bosättningar, Gazaremsan, Palestina, Mahmoud Abbas, etc. Om vi sedan kanske får träff på 7-8 av dessa nyckelord rekommenderar vi detta men flaggar för osäkerhet.
Det hela är faktiskt ganska kul och nu har vi tagit fram en protoyp som matchar på de exakta fraserna. Just nu håller vi på att utveckla webservice’s så att vårt publiceringssystem klarar av att integrera detta i sitt gränssnitt.
Testa själv:
http://utveckling.swedmedia.se/extra/textanalys
I exemplet ovan länkar nyckelorden till Wikipediaartiklarna men på sikt skall de förstås länkas till ämnessidor på Dagen.se.
Efter att ha läst om att Fokus.se bygger på wordpress och efter några samtal med Emanuel om var vi bör ta Dagen.se rent tekniskt i framtiden har jag grävt lite på nätet för att se vilka möjligheter som finns att bygga webbpublicering av nyheter i Open Source. Det enkla svaret är att det inte finns någon tillräckligt bra färdigpaketerad lösning. Bland komersiella systemen har vi ju såväl Polopoly som Escenic. Det tidigare branschstandard i Sverige och det senare branschstandard i Norge. Båda kompetenta plattformar och om pengar inte är en avgörande faktor är de helt klart intressanta att titta på.
Men Open Source har ju fortfarande fördelar framför stängad system. Som t.ex.
Leverantörsoberoende – Att kunna anlita vem man vill att jobba med våra egna plattformar är en inte helt oviktig faktor.
En dela-med-sig-kultur -Open Source-världen har många fördelar och när man väl konnektar med nyckelpersoner som jobbar på samma plattformar är det inte mycket man håller för sig själv längre. Ur det uppstår mycket kreativt.
Friare att laborera fritt och testa det man vill. Stängda system är ju trots allt stängda. När vi vet väldigt lite om var mediabranschen befinner sig om 5 år är frihet att bygga det vi vill till rimliga kostnader mycket viktigt.
Val av programmeringsspråk
En annan faktor som jag normalt inte brukar ägna så stor uppmärksamhet åt är valet av programmeringsspråk. Även om jag brukar hävda att allt går att göra i alla system så är det faktiskt så att OpenSource-kulturen de senaste åren flyttat från Java till PHP och att det faktiskt börjar vara så att det finns ett egenvärde i att arbeta i PHP. Det finns förstås javamiljöer där man kan exekvera både PHP och Java bredvid varandra men jag vet inte. Det är nog bäst att välja antingen eller. Sen är det ju så att Java och .NET-konsulter kostar mer än PHP-konsulter av någon anledning.
Vi har idag inga direkta behov av att förändra Dagen.se men att röra sig från .NET mot PHP blir nog förr eller senare ett naturligt steg. Och då kan man ju fundera över vilken plattform man i så fall skulle välja.
Val av plattform
Problemet är ju som sagt att det inte finns något riktigt självklart val. Men efter att ha undersökt saken vidare måste jag nog komma fram till att Drupal sannolikt är det bästa alternativet för den som vill bygga seriösa öppna system för nyhetspublicering. Jag har ibland klagat på att Drupal är lite för geekigt men eftersom en nyhetswebb inte handlar om att bara slänga upp en sajt på en eftermiddag utan mer handlar om en långsiktig plattform som man skall bygga vidare på år efter år så är smidigheten faktiskt underordnad flexibiliteten i detta fall. Och på området teknisk flexibilitet är det få som slår Drupal på fingrarna.
Det verkar faktiskt redan finnas en utvecklarkultur som arbetar på Drupal för nyetspublicering. Videon nedan listar några case-studies. Det verkar också som att det finns en grupp på Drupal.org som handlar om just detta. Hur man gör integreringar mot Quark och Indesign m.m.
Drupal har själva också skriv en artikel i ämnet så det verkar som att det finns en liten utvecklarcommunity för detta. Och kan man bygga Fokus.se på WordPress kan man göra mycket mer med Drupal. Ett alternativ vore förstås att bygga hela webbplatsen själv från scratch baserat på Zend Framework med risk för att man måste uppfinna många hjul på egen hand.
Någon som har erfarenheter av att bygga något liknanden en nyhetswebb på Drupal eller direkt på Zend Framework för den delen?
Jag är ett fan av WordPress och älskar framför allt enkelheten i plattformen. Det gör att man med noga utvalda plugins och lite finurliga hack kan göra förvånansvärt mycket utan att för den sakens skulle trassla in sig allt för mycket i tekniken. Det är framför allt den här tekniska enkelheten som jag saknar i Joomla, en plattform som mer än något annat erbjuder ett tekniskt virrvarr.
Men även om man kan göra mycket har WordPress helt klart sina gränser men jag måste säga att jag blev imponerad när jag läste att Fokus.se är byggt på wordpress. Visst, Fokus har kanske inte den mest komplexa sajten men det är just det jag gillar. Att man istället för att bygga sin sajt onödigt komplex även låter den följa den tekniska enkelhetens filosofi. För att testa om det verkligen var WordPress testade jag att komma åt adminsidorna. Och mycket riktigt: www.fokus.se/wp-admin.
Jag kollade runt lite för att förstå hur man byggt och ser att varje vinjett är en kategori, användarkonto-sidorna är spetsade något och sedan har man tagit fram en egen version på kalendern och tänkt igenom valet av sidokolumnerna. Snyggast tycker jag nog ändå att Magazin-sidorna är där man presenterar alla artiklar från ett specifikt nummer. http://www.fokus.se/issues/2009/5/
Utveckling
