I veckan har jag träffat lite olika branschfolk och spånat affärsmodeller för nyhetswebbar. Ämnet dyker upp oftare och oftare i media vilket får anses vara en spegling av det rådande läget i de svenska mediehusen just nu. Under första kvartalet försvann 20-30% av annonsintäkterna och därmed nästan lika stor del av bruttomarginalen. Många inser att webbupplagorna inte riktigt bär sig själva och läget hårdnar. Alla frågar sig hur och om man kan finansiera god journalistik på nätet. Och det ärligaste svaret av alla är väl att det finns idéer men att många fortfarande har kvar att bevisa sig. Det som behövs är 120% entreprenörsanda och tester, experiment och försök. Jag hoppas och tror att den som är mest kreativ kommer att lyckas bäst.
Hur som helst tycker tycker jag mig kunna skönja 3 st huvudfåror av strategiska inriktningar.
Gratismodellen
Här utgår man ifrån att det är allmänt svårt att ta betalt för innehåll och omöjligt att ta betalt för nyheter. Målet med gratismodellen är att få så stor avnändarskara som möjligt och försöka maximera annonsintäkterna genom dels större volymer men också högre annonsvärden. En aspekt av detta är att när alla pengar kommer från annonsörer är det inte längre läsarna som är kunder. De är målgruppen men kunderna är nu annonsörerna. Något som iofs. reklamfinansierad TV och Metro levt med i flera år. Det optimala vore förstås att målgrupp och kund är samma sak men det kanske inte är hela världen. En uppstickare i detta sammanhang är Huffingtonpost.com som började som en nyhetsblogg och nu utvecklats till en etablerad nyhetssajt. Att börja på det sättet, med en minimal organisation och jobba sig uppåt, ger förstås bättre förutsättningar att konkurrera med de gamla bjässarna.
Fördelar med denna modell: Den mest beprövade och den som visat sig fungera bäst hittills.
Nackdelar med denna modell: Annonsvärdena är ännu för låga och har svårt att finansiera en hel redaktion.
Paywalls
Denna modell bygger på att allmänna nyheter är gratis och att mer unikt material skall kosta pengar. T.ex. fördjupningar, videoklipp och annat mer exklusivt material. The Wall Street Journal brukar tas som exempel på en tidning som enträget fortsätter med detta. Idén är frestande och enkel då den är i stort sett densamma som tidningar använt i alla tider men å andra sidan går den mot den grundläggande egenskapen av den digitala verkligheten, och förutsättningarna för Internets framväxt, att informationen vill vara fri. ”A byte exists to be copied” brukar man säga och att sätta gränser för detta kan bli svårt. Skall man lyckas ta betalt för nyheter måste det vara under andra former än de vanliga prenumerationer man alltid använt sig av. Det finns en psykologisk spärr i att betala för information. Det är lättare att betala för en bunt papper än för den allmänna rätten att få ta till sig något.
Nackdelar med denna modell: Ingen har lyckats. Utmaningen att förklara varför man skall betala för information.
Fördelar med denna modell: Drömmen om att bibehålla den omsättning som idag finns på redaktioner.
Nyhetsflödet som varumärkesbyggare
Denna modell kanske egentligen skall kallas något annat men är egentligen en gammal beprövad modell. Den bygger på att man använder nyhetsdeskens kontinuerliga flöde av information för att locka besökare till andra produkter/varumärken. Tv4 får anses vara en tv-kanal som arbetar på detta sätt idag. Man har en sportredaktion och en nyhetsredaktion för att höja värdet på varumärket och anses som mer seriös. Det gör att man kan locka till sig starkare annonsörer och få bätre program. Jämför t.ex. Tv3 med Tv4. Fyran har verkligen jobbat fram ett mer seriöst varumärke. Det handlar förstås om mer än bara nyheter men det är en viktig del. På samma sätt menar man att en nyhetsdesk på webben kan användas för att pumpa liv och seriositet in i en plattform av olika sajter med betaltjänster av annat slag än det för nyheter. Ett exempel på en sådan tjänst kan t.ex. vara dejtingsajter eller radannonser.
Fördelar med denna modell: Man kan kombinera annonser med betaltjänster.
Nackdelar med denna modell: Den kan riskera att bli otydlig då ”betaltjänster” sällan exemplifieras.
Bubblare: Non-profit-modellen
There is a new kid on the block. Nyheter som ideell verksamhet. Detta fenomen diskutteras mycket hårdare i USA där tidningsdöden är mer påtaglig än här hemma. Det beror delvis på att krisen är värre där men också att amerikaner är bättre än svenskar på att donera till olika ändamål. Spot.us är en sajt som gör Crowd Sourcing av detta och låter läsarna finansiera de nyheter man vill läsa. Ett lagförslag i USA föreslår att det skall bli möjligt att omvandla tidningar till Non-profit-organisationer. Jag tror inte detta kommer att hjälpa konkurshotade komersiella institutioner men det skulle mycket väl kunna fungera för nystartade nyhetsorganisationer som har detta i sitt DNA. Jag vet inte. En bubblare i alla fall.
