Jag blev överraskad över hur het frågan om WebAppar vs. NativeAppar faktiskt är. Bra respons på SSWC och många inlänkningar till min blogg i ämnet. Det är inte så konstigt egentligen. Många tvingas bestämma sig för vilken mobil strategi man skall ha och då vill man inte sitta i sjön till sommaren genom att fatta felaktiga beslut nu.
WebMonkey på Wired har tagit fram en jämförelsetabell över för- respektie nackdelar med de båda alternativen. Man gör ingen distinktion mellan Android eller iPhone utan nöjer sig med att jämföra nativeappar i allmänhet med webbaserade appar.
Jag minns vilken stor dag det var när Paregos och Forsman & Bodenfors gjorde kampanjen för Volvo XC90 2002. Stor för att webben då var den huvudsakliga kanalen för lanseringen. Alla stortavlor och tv-spottar refererade bara till www.volvoxc90.se. All kommunikation låg på webben. Det var unikt då och är faktiskt inte helt vanligt i dag heller. Webben understöder oftast de traditionella kampanjerna i TV och print men utgör sällan ensamt den huvudsakliga kanalen.
Men nu gör Ford samma sak igen. Men häftigt denna gång är att det inte är en tung webbproduktion man vilar sig mot utan mot sin Facebook-sida på: www.facebook.com/fordexplorer. Vad jag slås av är hur enkelt och snyggt det faktiskt är gjort. Det luriga med lanseringar på webben är att det är svårare att köpa sig den uppmärksamhet som behövs för en lansering. Denna är dock väl regisserad och man har gjort mycket för att skapa sig maximal uppmärksamhet. Smart är att de dragit ut på lanseringen och låtit den pågå under en 12-timmars period. Smart för att skapa en känsla av att man inte ”missar” lanseringen. Mashable har mer bakom kulisserna här.
Det här är kul. Det är riktigt kul. Även om de flesta prestigekampanjerna fortfarande kommer att gå i traditionell media så visar Ford att man kan göra detta på ett riktigt bra sätt. Mycket tack vare att förtroendet för Facebook som plattform är så starkt och att man kan skapa social uppmärksamhet på snygga och smarta sätt. Mycket har hänt sedan FB reformerade sitt App-system och ersatt det av FanPage-upplägget med flikar.
Man brukar säga att den semantiska webben är nästa stora grej, eller Web 3.0 som en del försöker kalla det. Jag tror inte nödvändigtvis att den semantiska webben blir lika revolutionerande som den sociala webben(Web 2.0) utan snarare en kvalitetsförbättring av hur vi letar efter information. Kvaliteten med vilken vi hittar vad vi faktiskt söker efter kommer att öka. Indexeringen och taggning av innehåll på webben kommer att bli oäntligt mycket bättre. Men jag vet inte om det kvalificeras som nästa stora grej. Det innebär ett jättejobb på ”vår sida”(teknikerna och redaktörerna), som ”bara” resulterar i bättre sökresultat och metadata för användarna. Men man kan aldrig underskatta värdet av att tekniken anpassar sig till människan. Det är alltid bra. Men slutanvändarna kommer inte märka så stor skillnad tror jag.
För det är ungefär så jag tänker på den semantsika webben: datorns förmåga att bättre tänka som en människa. D.v.s. en sökning på Google betyder inte bara att Google, förenklat uttryckt, söker i en databastabell och visar ut tekniska sökträffar. Istället gör Google en analys och ”förstår” i vilket sammanhang användaren vill söka och kan på det sättet filtrera och vikta resultat på ett helt annat sätt. Genom att förstå att det är en sökning om recept kan begreppet ”Apple” betyda just frukt och inte datorer. De sökresultatet kan med gott samvete utelämnas. Den semantiska webben är förstås mycket mer än så men jag brukar använda det som belysande exempel.
Den första teknik jag stötte på som i någon påtaglig utsträckning pysslade med Semantisk webb var Open Calais(finns ännu inte, och kommer nog aldrig att lanseras, på svenska). Ett analysverktyg som automatiskt taggar upp en artikel i ämnesområden. Inte bara på sökfraser utan på innehållsmässiga sammanhang. Sedan kom Wolfram Alpha som tog steget än längre och erbjöd webbsökning i natural language. Man bara ställer en fråga och så räknar sökmotorn ut vilken information man kan tänkas söka och genererar ett datablad. En fantastiskt läcker söktjänst som är mer häftig än användbar men så länge man är ute efter teknisk data tycker jag den gör ett mycket bra jobb på att generera vad jag är ute efter.
Det vi alla väntar på är dock den dag Google börjar indexera innehåll än mer semantiskt än vad man gör idag. Redan idag korrigerar man felstavningar semantiskt. Se exemplena nedan. Beroende på vilket sammanhang föreslår den olika rättstavningar på samma felstavning som i exemplet nedan. I en fallet ersätts ”rlly” med ”really” och i andra fallet med ”rally”. Imponerande.
Jag gissar att man åstadkommer detta i exemplet ovan bland annat med hjälp av den översättningsteknik man använder i Google Wave eller Google Translate. Alltså genom statistiskt underlag gissa vilket or som skall fyllas i. Men nu har man tagit ett steg till genom köpet av Metaweb och deras teknik Freebase. När denna teknik väl är implementerat kan det nästan ses som ett paradigmskifte då Google kompletterar sina tekniska ordmatchningar med kontextmedvetna sökningar. Innan sökningen påbörjas görs en semantisk analys av sökfrasen för att ta reda på vad användaren faktiskt är ute efter och inte bara en lista över de bokstavskombinationer vi skall leta efter. Det låter enkelt men på baksidan måste ett jääätejobb göras för att detta skall fungera, men när det är klart kanske vi kan kalla det Google 2.0. Och när Google väl är igång med detta kommer vi som bloggare och sajtägare behöva anpassa vår SEO för att hjälpa Google på traven att beskriva vad våra texter verkligen handlar om, inte bara tagga och tekniskt anpassa som idag.
Tycker du att allt dravel om den semantiska webben känns nytt och krångligt kan du med fördel kolla in den här filmen. Jag tycker den gör ett bra jobb av att beskriva läget.
Peter Rosdahl tipsade idag om FlipBoard för iPad. Ett digitalt glossy magazin för mina sociala feeds som Twitter och Facebook. Det funkar faktiskt bättre än vad jag vågat hoppas. Man connectar bara appen till Facebook Connect och Twitter och vips så börjar den bygga upp ett gridbaserat magazin över allt innehåll som mina vänner och followers postar. FlipBoard är mer än bara en RSS-läsare för FB. Den följer nämligen också länkar och letar rätt på fullstora bilder på de länkar folk postar. Den är smart på hur långa citat från FB-statusar den väljer ut och man kan också se hur många som kommenterat olika sociala objekt samt hur många och vilka som kommenterat.
Jag vet inte om det kommer att bli en naturlig komponent i mitt paddande men så länge det inte finns någon dedikerad FB-app till iPad kommer jag nog att använda denna några gånger.
Det kryllar inte av lysande exempel på smarta Social Media-kampanjer men det finns några riktigt bra som t.ex. Whopper Sacrifice där Facebookanvändare fick gratis hamburgare om man raderade vänner på Facebook. Senast ut i raden över lyckade exempel är Old Spice, ett amerikanskt shampoomärke. Med Wieden+Kennedy som reklambyrå har man tagit fram en kampanj som går ut på att övertala kvinnor(som köper typ 100% av allt shampoo) att köpa ett maskulint shampoo till sina män så att de slutar använda kvinnornas feminina shampoo. Detta började som en reklamkampanj i vintras och gjordes social nu under sommaren.
I somras startade man ett Twitterkonto för OldSpice där vem som helst skulle kunna ställa frågor till OldSpice-mannen som han sedan svarade på specialgjorda videos på YouTube. Detta fick ordentligt med momentum och innan man stängde ned kampanjen nu i förra veckan hade man spelat in totalt 180+ YouTube-svar till Twitter-frågorna. Så här säger W+K om kampanjen.
Tidningen Wired’s digitala iPad-magasin hajpades rätt hårt under hela våren innan den till slut släptes den 26 maj. Då hade vi redan hunnit klämma och känna på andra digitala magasin som Popular Science, GQ, Interview Magazine och Time Magazine. Alla 4 fungerande ungefär likadant, påtagligt influerade av Bonnier R&D’s Mag+. Även om Wired för iPad är ett riktigt bra digitalt magazin presenterade man inte så mycket nytt jämfört med vad de övriga gjort även om det nog var det bästa iPad-anpassade magazinet.
Men oj vad man har lyckats att sälja det. Mycket tack vare Chris Anderssons(The Long Tail, Free) inflytande och hans trogna läsarskara som om inte annat av nyfikenhet valt att testa produkten, mig inkluderad. Sedan skall det sägas att läsarna av Wired Magazin nästan per definition måste anses vara early adopters vilket ytterligare spär på intresset. Men att det gick så bra som det faktiskt gjorde är anmärkningsvärt. En normal månad säljer Wired i en upplaga om ca 78 000. I juni månad såldes totalt 96 000 digitala kopior av magazinet. Alltså nästan 20 000 fler än vad pappersupplagan säljer! Nu återstår förstås att se hur försäljningen ser ut i juli men är den bara en fjärdedel av den för pappersupplagan måste det väl få klassas som en succé? Det hade förstås också varit intressant att veta om detta är nya kunder eller om det ersätter det ordinarie pressbyråköpet.
Men för nu nöjer jag mig med att konstatera att Wired faktiskt har lyckats med en success-story för sin iPad-upplaga. Grattis!
Magento skrev på sin blogg igår att Skype migrerar sin webshop till Magento. Det är ju onekligen ett bra varumärke att ha på sin referenslista. Såvitt jag kan se använder man bara Magento till visning av produkterna och inte för betalflödena som verkar äga rum på externa partnersajter. Olika butiker för olika produkter. Det kan iofs. vara så att man använder Magento för transaktioner på andra produkter som t.ex. presentkort eller skype credits.
Men på det hela taget. Ett bra varumärke som hjälper till att stärka Magentos aktier.
När jag först läste att Firefox jobbade på en iPhone-app blev jag tveksam. Visst kan det vara bra med alternativ till Safari i iPhone vid sidan av en alternativ renderingsmotor är det inte mycket man kan erbjuda. Men nu när resultatet är klart måste jag medge att jag är imponerad. Man har tänkt lite längre och fyllt Firefox Home med precis de funktioner man behöver när man är ute på vift.
Idén som jag förstår det är att iPhone-appen inte bara synkar länkar utan även flikar och sessioner. Så om man har en sida uppe i sin webbläsare som man kanske behöver om ett tag ute på vift slänger man bara upp Firefox Home och navigerar utifrån det som finns aktiverat i browsern hemma.
Under 2 års tid har Swedmedia-koncernen arbetat med att bygga upp en konsultverksamhet som jobbar med e-handel och mobila applikationer. Det som började med 2 anställda och några trevande projekt har idag vuxit till ett fullfjädrat utvecklingsbolag med 8 anställda. Vi växer i ganska rask takt och hälsar hela tiden nya kunder välkomna. Det gör att vi nu tar steget fullt ut och börjar arbeta under ett eget varumärke: Improove. Samma människor som gör samma saker men i en ny kostym.
Improove kommer att fortsätta växa genom att jobba med e-handel och mobila applikationer. Ungefär hälften av alla jobb vi gör handlar om e-handel baserat på den tekniska plattformen Magento Commerce och övriga delar ägnas åt avancerad webbkonsulting och mobila applikationer(iPhone-appar och Digital Signage). Flera av oss har upp emot 10 års erfarenhet av webbutveckling och stor erfarenhet av att bygga smarta och effektiva webblösningar. Tillsammans har vi jobbat i 150+ olika webbprojekt.
Bland våra direkta kunder kan nämnas varumärken som: Acne Jeans, Utrikesdepartementet, Libris, Barnens Bokklubb. Som underleverantör har vi indirekt jobbat åt Nike, Aftonbladet, Trygg Hansa & Fortum.
Hoppas du gillar vad du hittar här. Om du är intresserad av vad vi håller på med, vill veta mer om e-handel eller börja jobba hos oss. Tveka inte att höra av dig så får vi prata vidare.
Minns ni när ZTV var det coolaste som fanns? Det som fick en hel generation att skalla: ”‘Jag vill jobba med media!”. Detta var innan IT-bubblan och alla skulle jobba med IT. Z-TV var subkultur och gräsrotsrörelse. Det var lågbudgetproduktioner som blev språkrör för en genreation. Sen hände något. ZTV blev en repriskanal och MTV satsade på dokusåpor istället för musik. Det var i samma veva som jag sålde TV’n och mer eller mindre slutade att titta på TV. And I’ve never looked back. TV har kännts väldigt trist på 2000-talet. Framför allt de allra sista åren. Det finns några få lysande undantag men jag saknar vad ZTV-gjorde på 90-talet. Det var stort.
I fredags såg jag för andra veckan i rad på Schulman Show. Ett webbtv-program från Aftonbladet med över 300 000 tittare varje vecka. Osannolikt bra siffror för webbtv. Och bra siffror även med traditionella TV-mått mätt. Programmet letar fortfarande efter sina former men med en tryggare och tryggare Alex Schulman bakom rodret så håller det på att sätta sig. Superbloggaren Alex håller sakta på att lyckas med det vi längtat efter i 15 år. Ett tvprogram på nätet, bara för nätet och komersiellt gångbart.
Jag hör bara hur mina gamla broadcastingkolleger skriker i protest: ”-Fy va dålig kvalitet, vilken trist rekvisita, Bara 2 kameror!?! YouTube-klipp som inslag? Inga enkäter på stan eller musikvideor?”. Och jag fattar vad de menar men jag bryr mig inte riktigt. Som tittare måste jag inte ha hög kvalitet eller påkostade studios. Jag vill ha intressant TV och jag tycker faktiskt att Alex lyckas med det. Kändisarna börjar fatta grejen. De kommer på besök och hjälper till att dra uppmärksamhet till programmen. Om man bara lyckas få bort de där eländiga snurrstolarna och hitta en mer beständig panel så tror jag man har ett recept för ett talkshowprogram som kan växa och hitta en plats i folkhemmet de närmaste åren. Han kommer kanske inte att lyckas upprepa vad Kristian Luuk gjorde med ”Sen kväll” men något unikt som kommer att rulla i 2-3 år tror jag absolut han kan åstadkomma.
Det känns inte heller som att Schulman show är en isolerad händelse. Bella & Tyra show lockar också storpublik och verkar betala sig som satsning. 45 000 tittare är inte vad Shulman drar men det är ändå väldigt bra. Gemensamt för båda dessa program är att programledarna break’at som bloggare och inte kommer från traditionell TV. Det tror jag är en förutsättning. De har förmågan att via sina bloggar och sina personligheter skapa uppmärksamhet och engagemang för programmen.
Jag hoppas och tror att webbtv doftar morgonluft och att vi är på väg att bekanta oss med något som ger själ åt TV igen. På webben denna gång.
Schulman Show
Webb-TV vi minns
Ensamseglaren – Spermaharen/Killinggänget. Ett bra exempel på webbtv som var före sin tid.