Allt sedan vi började anställa medarbetare på Improove har jag tänkt så här: Vi behöver bemanna oss med ungefär lika delar ingenjörer som gränssnittsutvecklare. D.v.s. för att bygga webbproduktioner med hög användarupplevelse och stor affärsnytta krävs både ett ingenjörsmässigt systematiskt problemlösande och en gränssnittsmagikers fingerstoppskänsla för användbarhet. Det är den avancerade logiken i kombination med användarupplevelsen som skapar kraftfulla applikationer.

Vad jag märkt genom åren är att det kan vara förbluffande svårt att kombinera detta. Ingenjörer jobbar helst utifrån en noga definierad teknisk specifikation medan gränssnittsutvecklarna jobbar lite på volley från maggropen. Detta leder inte sällan till missförstånd på slutresultatets bekostnad. Ingenjörens passion är att systematiskt lösa tekniska problem och inte ägna sig åt att hålla reda på typsnitt och pixeljusteringar. Samtidigt kan det vara svårt för gränssnittsutvecklaren att förstå de tekniska förutsättningarna som styr dagens avancerade webbapplikationer. Även med goda intentioner.

Det enda sättet att få bukt med detta är att tvinga båda resurserna att jobba under samma tak. D.v.s. en ingenjör måste ha intresse av webbens/mobilens presentationslager även om man inte är expert på området. På samma sätt som en gränssnittsutvecklare behöver övergripande tekniska kunskper i de tekniska system man jobbar med. Genom att anställa ungefär 60% ingenjörer och 40% frontendutvecklare försöker vi göra vad vi kan för att kombinera det bästa av två världar. Och hittills fungerar det ganska bra. Så pass att jag, efter ett och ett halvt år, verkligen känner att vi kan lita på detta upplägg. Genom att jobba på detta sätt öppnas flera dörrar till att tänka kreativt och ända veta att vi kan genomföra tekniska avancerade uppdrag. Bäst fungerar det inom e-handel där det gäller att hålla tungan rätt i munnen när man gör systemintegrationerna samtidigt som en väl utförd användarupplevelse maximerar köp hos användarna.

Kanske kommer vi på sikt att behöva rucka i detta upplägg men för närvarande är det den bästa av modeller jag kan tänka mig.

Det finns en ändring i Chrome 6 som Google flaggat för ett tag. Som är en av de största sedan vi började använda oss av den moderna webbläsaren.

Ser du den påtagliga skillnaden? Jag tycker bara det är bra. Mer användarorienterat och mindre teknikorienterat.

Chrome 5

Chrome 6

Hittade den här filmen på Telegraph.co.uk där Roger Federer lite avslappant prickskjuter flaskor från huvudet på en stackars studiokille. Säkert fejk på så många nivåer.

Känns om inte annat som en rip-off på den gamla filmen för Nike där Ronaldihno prickskjuter ribban 3 gånger med sina nya dojor.

Eller?

Den hängde i luften men jag måste säga att jag blev lite överraskad. Fy vad roligt med en rejäl ny version av Magento.

Mina önskemål:

• Förenklad configurationsstruktur
• Möjlighet att override’a även lib-biblioteken(för egen patchning alt. modifikation)
• Effektiviserad attributmodell
• Effektivisering av Configurable Produkts. Borde kunna gå förenkla administrationen.

Annars. Kör i vind!

YoavMagento

Yoav Kutner Magento

@YoavMagento: First commit to Magento 2 repository was done today - go mage2 go :)

Aug 17, 2010 @ 12:00 AM from web Powered by Tweeted

Idag belönar vi oss själva med sovmorgon på jobbet efter en väldigt intensiv helg med kickoff och Sweden Social Web Camp. På vägen hem hade vi en liten recap på Max i Jönköping och sammanfattade läget. Man kan nog sammanfatta våra slutsatser så här:

• Kändes inte så mycket större trots att det var 150+ extra deltagare(på ett bra sätt)
• Alltid väldigt trevligt. Bra drag på dansgolvet.
• Mindre teknik detta år. Mer fokus på abstrakta ideologiska frågor. Trist.
• Sessionerna blev fullbokade för fort. Flera som kom med bussarna hade ingen chans att boka session.

Sessionerna
Jag tror det finns en enkel lösning på detta. Genom att be deltagarna posta sessionsämnen i förväg i t.ex. ett verktyg som uservoice.com och låta oss rösta upp de mest intressanta ämnena kan vi crowdsource’a programmet och ändå behålla styrkorna med unconference-upplägget. Röstningarna behöver inte nödvändigtvis fungera som ett bokningssystem utan snarare som en assistans att mejsla ut bästa tänkbara program. Nu blir det lite så att de snabbaste bokar upp för mycket för snabbt. Lite på bekostnad av de mest intressanta sessionerna känns det som.

Teknikfrånvaron
Här är jag inte lika säker. Det kändes som att det var färre teknikgeeks som deltagare i år än i fjol även om det fortfarande fanns en hel del kodare på plats. Antingen är det så att SSWC inte attraherar programmerare utan kommer att röra sig mot att bli ett event för minglare och bloggare. Eller så är det så att programmerarna inte är de som tar mest för sig och inte hinner att boka spännande sessioner. En möjlig lösning är att dela upp schemat i två spår. Ett för stora ideologiska frågor och ett för lite mer konkreta spår. Ett varför-schema och ett hur-schema.

Eller så struntar man i det och låter SSWC ta den väg det vill med risk för att geeks samlas på helt andra events. Det kanske inte är hela världen även om jag personligen skulle sakna tekniken på Sweden Social Web Camp.

Jag och Dagen.se-Daniel ligger och peppar på hotellrummet inför SSWC. Boken för kvällen: Google-koden.

Imorgon börjar det som halva webbsverige svärmar runt. Sweden Social Web Camp och vi på Improove är förstås med. I karvan har vi kört från Stockholm för att nu göra ett depåstopp i Karlshamn och köra en företagskickoff imorgon innan vi sätter oss på färjan ut till Tjärö. Det skall bli hemskt kul att träffa alla människor igen. Det här som är lite av en folkrörelse. Sociala mediasverige som ogenerat och konstruktivt delar kunskap och idéer med vilja att förändra världen. För det är det vi gör här. Förändrar världen. I det stora och det lilla.

SSWC är kanske något överhajpat men det är samtigt det bästa bransch-event vi har i Sverige. Underbart fritt från sliskiga power points som inte har något nytt att berätta. Jag hoppas i år att få några spännande samtal om mobila internets framtid. Lite fajten mellan iPhone, Android och mobilwebb. Kanske också någon typ av uppföljare kring Nicholas Carrs bok The Shallows om hur Internet förändrar vårt förhållningssätt till kunskap.

Kort sagt. Skall bli en spännande helg på det hela taget.

Jag minns vilken stor dag det var när Paregos och Forsman & Bodenfors gjorde kampanjen för Volvo XC90 2002. Stor för att webben då var den huvudsakliga kanalen för lanseringen. Alla stortavlor och tv-spottar refererade bara till www.volvoxc90.se. All kommunikation låg på webben. Det var unikt då och är faktiskt inte helt vanligt i dag heller. Webben understöder oftast de traditionella kampanjerna i TV och print men utgör sällan ensamt den huvudsakliga kanalen.

Men nu gör Ford samma sak igen. Men häftigt denna gång är att det inte är en tung webbproduktion man vilar sig mot utan mot sin Facebook-sida på: www.facebook.com/fordexplorer. Vad jag slås av är hur enkelt och snyggt det faktiskt är gjort. Det luriga med lanseringar på webben är att det är svårare att köpa sig den uppmärksamhet som behövs för en lansering. Denna är dock väl regisserad och man har gjort mycket för att skapa sig maximal uppmärksamhet. Smart är att de dragit ut på lanseringen och låtit den pågå under en 12-timmars period. Smart för att skapa en känsla av att man inte ”missar” lanseringen. Mashable har mer bakom kulisserna här.

Det här är kul. Det är riktigt kul. Även om de flesta prestigekampanjerna fortfarande kommer att gå i traditionell media så visar Ford att man kan göra detta på ett riktigt bra sätt. Mycket tack vare att förtroendet för Facebook som plattform är så starkt och att man kan skapa social uppmärksamhet på snygga och smarta sätt. Mycket har hänt sedan FB reformerade sitt App-system och ersatt det av FanPage-upplägget med flikar.

Andra som är duktiga att närvara på Facebook:

http://www.facebook.com/LouisVuitton
http://www.facebook.com/pages/Halebop/78402726296
http://www.facebook.com/Sony

Ifjol försökte jag utropa 2009 till året då jag skulle sluta multitaska. Jag hade någon sorts frustration över att arbetsdagen blivet alldeles för fragmenterad i takt med att Twitter/Google Reader/Mailen får för stort inflytqande över mitt liv.

När jag började jobba direkt efter studierna(2000) var det första jag gjorde att sluta med ICQ(kids: dåtidens Skype eller MSN typ). Jag blev tokig på att hela tiden bli avbryten av personer med mer ledig tid än jag. Ganska snart lärde jag mig också att lära mig hur man fick bort det där eländiga mail-ljudet och den lilla mailikonen som indikerade att Outlook pockade på min uppmärksamhet. Jag tycker det var skönt att migrera till GMail då man inte alltid har mailen igång men det hjälper inte så mycket när ändå chatten blinkar för det mesta och Echofon påminner mig om att det finns nytt att läsa i det aldrig sinande twitterflödet.

Lösningen är förstås inte att sluta använda alla smarta tjänster som livet så mycket bättre. Lösningen är att hitta rutiner för att dela upp arbetsdagen i tydliga block. Kanske 2 timmar fokuserat arbeta kan varvas med 30 minuter informationssökande. Dock är det inte alltid så enkelt. När man skall jobba fokuserat och börjar söka efter lösning på något problem är det lätt att det drar i väg och man kommer på sig själv att pyssla med något helt annat än det var tänkt att man skulle göra.

Lifehacker har faktiskt en ganska bra bloggpost i ämnet som rekommenderar några åtgärder man kan ta till för att få upp produktiviteten när man behöver jobba mer fokuserat:

• Sluta med dubbla monitorer. Det är mindre distraherande att bara ha en stor monitor istället.
• Lär dig använda Spaces i Mac OS X
• Kopplar ur musen när du skall jobba. Det är tydligen mer effektivt att använda trackpad istället för mus.
• Förbered arbetspass med att ta fram allt underlag du behöver innan du börjar jobba.
• Tillåt dig att använda max 5 tabbar i webbläsaren. Chrome har en plugg som heter No more Tabs som fixar detta.
• Fixa en avskärmad arbetsmiljö. Stäng in dig med ett par hörlurar. Se till att ha lite snacks eller en vattenflaska vid skrivbordet så du slipper springa iväg så mycket.
• Skapa olika rutiner som du jobbar efter.

Som sagt inget fel på allt det distraherande… förutom att det gör att vi får mindre gjort. Gäller bara att hitta vägar att jobba effektivt trots lockelsen till ”bara ett klick till” som hela tiden vill stjäla vår uppmärksamhet.

Kanske är andra halvan av 2010 året då jag slutar multitaska.

Jag är sedan gammalt ett fan av ”single-serving-websites”. Här kommer ännu en i raden. HTML5Test.com. Det är precis vad det låter som. Ett detaljerat test av din webbläsare för att se hur stor del av HTML5-specen som den implementerar. Gå in på sidan och få ett besked på en poängskala från 0 till 300 poäng.

Vid sidan av poängvärdet får du en detaljerad lista över de 16 bedömningsområden som är poänggrundande.

Trevligt.

I sommar har jag haft tid att hinna ikapp med lite bokläsning. Bland annat har jag läst(eller ja, lyssnat) på Nicholas Carrs: The Shallows – What the Internet is doing to our brains. En väldigt intressant bok som går i linje med den debatt(t.ex. här , här eller här) som pågått ett tag om huruvida Internet gör oss dumma eftersom vi mer eller mindre slutat att läsa böcker.  Eller ja debatten handlar kanske inte nödvändigtvis om att Internet gör oss dummare men många av debattörerna är bokromantiker som anser att riktig kunskap inhämtas via böcker, inte genom flyktigt läsande på Twitter eller Wikipedia. Kanske ger det oss bredare kunskap men inte nödvändigtvis djupare.

Det som är bra med The Shallows är att även om Nicholas, en van datoranvändare, är bokromantiker och uppenbart tveksam till Internet som kunskapsbärare(men utmärkt som arbets- och kommunikationsverktyg) är han saklig och inte så agiterande. Han navigerar oss genom världshistorien och beskriver hur olika uppfinningar som klockan, kompassen eller tryckpressen förändrat hela mänsklighetens sätt att tänka. Innan klockan fanns var tid något som kontinuerligt pågick, som en bäck som bara strömmar på. Nu när vi kvantifierat tiden i sekunder och timmar är tid något vi kan förlora om vi inte tar vara på den. Vi har konstruerat 8-timmars dagen och 5 veckors-semester t.ex. Internet är också en sådan uppfinning som håller på att förändra mänsklighetens sätt att tänka. Nicholas menar, med rätta, att Internet är i full färd med att förändra mänsklighetens relation till det skrivna ordet. Information är numera gratis och kan dupliceras i oändlighet. Det gör också att vi översköljs med information(viktig som oviktig dito) på ett sätt som saknar motstycke och det gör oss  rastlösa och okoncentrerade. Han menar att vårt rastlösa förhållningssätt till information som Internet givit oss berövat oss förmåga att djupläsa långa texter. Det historiskt bästa sättet att ta till sig kunskap. Däremot håller jag själv inte med om att det Internet var först med detta. Jag undrar om inte elektroniska media över huvud taget som Radio och TV också har stjäl vår uppmärksamhet. Inte bara Internet. För som han skriver i boken är läsning inte något som faller sig naturligt för människan utan något vi mekaniskt måste lära oss och dessutom avsätta tid och koncentration för att kunna tillgodogöra oss. Det stora problemet med Internet är kanske inte att vi inte kan tillgodogöra oss kunskapen utan att vi har förlorat vår rutin att läsa långa och djupa texter. Nu är det lättsmält bit size content som gäller.

Kanske ligger det något i vad Nicholas skriver. Den här artikeln i New York Times citerar en undersökning som visar att skolelever som läser böcker(oavsett ämne) under sommarlovet presterar bättre än sina klasskamrater. Inte bara för att böckerna i sig är läsvärda utan för att läsandet hjälper oss att ta till oss information. Det verkar alltså vara så att böcker fortfarande är bättre än Internet som kunskapskälla.

Slutsats
Jag tror att det ligger något i detta. Internet är nog just nu mer lämpat för bred och ytlig kunskap än fördjupning och speciailsering. Jag gillar bilden av den T-formade kunskapen där varje person har ett specialistområde inom vilket man har sin expertis. Men med Internet som hjälp är det lätt för oss att snabbt och effektivt bredda vår kunskap så att vi bättre kan tillämpa vår expertis. Frågan är dock hur god grogrund Internet utgör för det djupa kunskapsinhämtandet där textläsningen ständigt avbryts av vårt klickande på länkar och Twitter-respons. Denna rastlöshet utgör kanske en bromskloss i vår studierelation till Internet. Kanske är det så att läsplatterevolutionen som pågår i USA(men inte i Sverige) just nu kanske banar väg för just den djupa digitala läsningen. En annan trend är Longform.org som är en sajt som sammanställer långa och läsvärda artiklar(20 minutersläsning ungefär) som normalt inte ryms inom vårt stressande internetbeteende. Kanske är det så att detta läsande passar sig bättre på en iPad än en dator, vad vet jag. Jag gillar dock fenomenet.

Debatten som pågår just nu har som vanligt lite undertoner av moralpanik och även om jag förstå vad man oroas över har jag större tro på människans förmåga och anpassa sig till nya typer av kunskapsbärare. Kanske är Internet ännu inte den fullfjädrade kunskapsapparat som vi skulle vilja att den är men jag tror och hoppas att vi kommer hitta ny former för detta.