Jag hittade den här statistiken på Gizmodo.com idag. Den är rätt intressant tycker jag. Här kan man se hur olika produkter(Android, iPod, iPhone) fördelar sig demografiskt i olika åldrar. Enligt denna statistik är användningen av iPhone ganska jämt fördelat från 17 år upp till 55+. Med något större närvaro bland äldre(vilket förklaras av kostnaden).

http://gizmodo.com/5480421/the-ipod-touch-is-this-generations-tamagotchi

Läste ni de svarta rubrikerna i CS häromveckan? ”Twitter tappar mark”. Man liksom kände hur skeptikerna växte i sin skadeglädje. Jag har iofs. själv hävdat att Twitter har mer hajp-varning än Facebook. Twitter är ju t.ex. en begränsad version av det mer överlägsna Jaiku. Dock var det Twitter som tog mark i rätt sociala kretsar och växte starkast. Twitters begränsning på 140-tecken hjälpte nog till att lansera konceptet också. Det hade en twist som Jaiku saknade.

Det jag menar är att det är fullt möjligt att någon annan kommer att springa fram och sno Twitters plats. Precis som det överlägsna Facebook snodde MySpace plats härom året. Men oavsett om Twitter tappar mark eller ej(Hans på socialamedier.se har en teori om att det är användarna som använder appar istället för Twitter.com) så tycker jag nog att Twitter är större än en eventuell hajp.

• Twitter har förändrat Facebook – Publika sidor(vanity url’s), statusbegreppet, dela status & mentions är alla på ett eller annat sätt frukter av konkurrensen från Twitter
• Branschminglet har blivit digitalt i och med Twitter. Jag har haft fantastisk nytta av Twitter som kontaktskapande nätverk. Ett sätt att hålla kontakter vid liv hemma på kontoret.
• Iran. Det måste bara sägas. CNN baserade stora delar av sin Iran-rapportering ifjol på information från Twitter(iofs. för sent enligt många). Twitter visar att Internet ÄR demokrati.
• Realtidswebben. Twitter är det första riktigt vassa exemplet på hur realtidswebben borde fungera. Och även här… Facebook var tvunget att följa efter.

Twitter ÄR större än hajpen. Sajten kanske dör eller lever men spåren man lämnar efter sig är tillräckligt stora för att man skall ha varit med och förändrat historien.

Det sägs att Amazon kommer att lansera Kindle i Europa denna vecka och det skall bli minst sagt intressant att se hur den tas emot på den svenska marknaden. Jag har varit positivt inställd allt sedan jag testade Sony Reader i Chicago i höstas. Jag slogs av hur skarp och vilsam skärmen faktiskt var att läsa på. Man blir inte i närheten av lika ansträngd i ögonen som när man läser på en datorskärm eller en iPhone(tack vare e-ink-tekniken, som är mycket mer lättläst än självlysande skärmar). Visst, på ett sätt är det rätt puckat att ha ytterligare en pryl som nej-sägarna menar. Och de kanske har rätt. Vill man inte ha ytterligare en pryl att släpa på är detta helt fel grej(Kindle finns för övrigt också som en helt ok app till iPhone om du verkligen föredrar den före en läsplatta).

Men! Böcker är en av få branscher som inte riktigt nått on demand-status än. Musik kan vi få var vi vill och när vi vill genom Spotify, iTunes och Spotify. Samma sak med filmer, tv-avsnitt och mjukvara. Allt finns där när vi vill och hur vi vill. Men inte böcker. Många titlar finns iofs. som talböcker som går att ladda ned på stubinen men långt ifrån alla. Talboken är trots allt ett annat format som dessutom inte passar i alla miljöer. Jag tror att det finns ett behov av att tillgängligöra böcker on demand. Här och nu eller när jag känner för det. De digitala infödingarna kräver detta av oss och det måste levereas. Och då är läsplattan det hittills bästa verktyget för detta. Kanske kommer någon att kunna integrera ”e-ink”-tekniken i en iPhone en vacker dag(somliga rykten gör gällande att det är precis detta Apples Table kommer att göra) och då behöver vi inte en extra pryl för digital böcker. Men till dess är Sony Reader och Amazon Kindle de bästa verktyg vi har.

En annan aspekt av digitala böcker är den långa svansen. De böcker som sedan länge lämnat tryckpressarna men fortsatt har ett läsvärde för en smal målgrupp. Jag har själv jagat titlar som inte längre finns i tryck och omöjligheten att hitta dem på antikvariat eller på tradera är inte alltid det lättaste. Här har läsplattorna verkligen en roll att fylla. Inget bokförlag som tar hänsyn till sista raden i resultaträkningen kommer att trycka upp böcker i liten skala bara för att enskillda individer vill läsa dem, men att erbjuda dem för digital nedladdning när upplagan är slutsåld är inte förenat med någon nämvärd kostnad.

Vad som talar emot digital böcker är att läsupplevelsen inte blir densamma. Musik och film är ju i stort sett exakt samma upplevelse digitalt som analogt. Det är till och med bättre. Men böcker blir annorlunda. Att läsa på papper och på en läsplatta är trots allt olika läsupplevelser varför det sannolikt alltid kommer att finns någon typ av marknad för vanliga böcker. Särskillt som inbundna samlarobjekt.

Men det skall på det hela taget bli intressant att se hur vad som blivit lite av en framgång i USA skall tas emot här hemma. På lång sikt tror jag att de stora titlarna alltid kommer att säjla bra på papper medan de mer nischade titlarna kanske bara får chans att testas i digital utgivning. Jag tror på win-win.

Jockes text från i november om hur man skall skruva upp värdet på annonser är en av de bästa texter jag läst om annonsförsäljning hos tidningar på webben.  Dock har jag haft lite svårt att se riktigt hur det skulle vara möjligt att skruva upp värdet på annonser från dagens 1kr/ub(unik besökare)  till 7kr/ub. Det känns som att det finns så många faktorer som talar emot det. Den största är väl att det verkar  som att annonspengarna för tidningars del inte flyttar från deras pappersupplaga till deras webbupplaga utan att pengarna verkar flyttas från papper till bland annat webbupplagor, Google & den långa svansen.

Hur jag än räknar och vrider på det har jag svårt att se att en nyhetssajt i framtiden skulle kunna tjäna proportionellt lika stor del pengar på nätet som man gör på papper idag, med samma typ av verksamhet. Dock behöver detta inte bara vara negativt då omkostnaderna samtidigt också blir lägre i en renodlat digital nyhetsförmedling. Det finns inget egenvärde i stora organisationer. Bara kvalitativa produkter.

Jag tänker så här: För att annonsintäkter på webbtidningar skall öka så bör en eller flera av följande saker måste inträffa:

• Större delar av annonsbudgetar måste flytta från gammelmedia till Internet
• Förhållandet antal annonssäljare/antal annonsköpare måste minska
• Annonser måste bli mer relevanta så att de skapar större värden till annonsköparna.
• Sökordsannonsering måste bli en minskande av annonskakan, eller kunna utnyttjas av webbtidningarna.

Sökordsannonsering och relevans
Att pengar flyttar från gammelmedia till nya media råder ingen tvekan om. Frågan är bara var pengarna tar vägen. 2007 uppskattades Google marknadsandel till den svenska annonskakan på Internet till 70-75%. Kanske en siffra som bör tas med en nypa salt men det känns inte alltför otroligt. Något som i så fall skulle innebära att de pengar som flyttas ut på nätet inte alls kommer webbupplagorna till gagn i samma usträckning som de flyttar bort från traditionella medier.

Jag har vi några tillfällen arbetat med att köpa annonsplatser på nätet och genom denna erfarenhet fått lära mig lite hur det är att tänka som en annonsköpare. Enligt min erfarenhet har värdet från veckoannonser på en webbtidning inte varit i närheten av de jag får på t.ex. Google Adwords eller Facebook. I mina beräkningar ligger kostnad per klick på dessa nätverk på mellan 3-5kr/klick medan kostnaden för en webbtidningsannons ligger på ca 10-15kr/klick. Visst webbplatser är bättre för exponering av varumärket men vill man driva trafik till försäljning är Google eller Facebook bättre. För att det skall bli mer lönsamt att annonsera på en webbtidning måste antingen kostnaden minska eller annonsrelevansen öka.

Här tänker jag att man skullle kunna testa en eller flera av följande åtgärder:

• Sälj sökordsannonser baserat på de sökord som folk kom till sajten på. Det är inte lika bra som att vara Google men det är ett försök. Ny tänkbar marknad plus nöjdare annonsköpare.
• Sälj annonser ämnesbaserat på nyckelord(taggar) och/eller orter(ortstaggade artiklar). D.v.s. lokala annonsköpare kan köpa annonser på artiklar som handlar om en viss ort.
• Inför självbekänande auktioner på annonsytor. Borde ge ökade intäkter vid populära perioder på året och lägre kostnader för annonsproduktion. Plus fler spontanköp.
• Sälj annonsytor till integrerade tjänster som t.ex. sökfält för nischade sökmotorer, bokningstjänster etc.

Förhållandet annonsörer/annonsköpare
I och med annonsnätverk som t.ex. Google Adwords så har antalet annonsörer ökat brutalt enligt idén om den långa svansen. D.v.s. många små annonssäljare(typ bloggar) istället för få stora(tänk Aftonbladet.se). Det senaste året har jag t.ex. sålt annonser på min blogg för $92. Det är en skrattretande låg summa. Men det är trots allt $92 dollar som tidigare gick till traditionella massmedia. Idag går de till en liten obskyr blogg som min. Och det finns tiotusentals andra som jag, små obskyra sajter som för 10 år sedan inte fanns på annonsmarknaden. Detta kan inte vara bra för de traditionella mediehusen som tidigare såg annonsströmmarna kanaliseras som genom en tratt in till massmedia. Att annonsvärdena per annons är lägre än i papper beror inte bara på ovana annonsköpare. Det beror sannolikt också på att annonsytorna vid sidan av massmedia idag är så mycket större. Detta borde rimligtvis dra ner värdet på annonserna så länge antalet annonsytor fortsätter att växa.

Förslag på åtgärder:

• Starta ett eget annonsnätverk och sälj annonser till den långa svansen
• Köp upp sajter inom den långa svansen och förvärva dig till en ökad annonskaka.

Jag är en ”firm believer” av olika betaltjänster(och jag menar inte paywalls)
Det är otroligt lätt att bli uppgiven av att tänka i dessa banor men utan kontinuerligt möjlighetssökande och experimenterande kommer dödsdomarna att bli en självuppfyllande profetia. Även om jag inte är någon förespråkare av paywalls är jag ganska hoppfull om andra närliggande betaltjänster även om inga av dem är kopplade direkt till nyheter. De flesta mediahus är t.ex. idag delägare i någon dejtingsajt, något som visat sig vara en mycket lukurativ marknad. Det har visat sig att det går tjäna pengar, riktigt bra med pengar, på att erbjuda bra dejtingtjänster. På samma sätt som Blocket visade att användarna är beredde att betala för att få sälja saker. Jag är rätt övertygad om att det finns andra spännande betaltjänster som skulle kunna ligga det svenska folket varmt om hjärtat. Även om paywalls inte är en av dessa.

Tyler Brulé skriver i ett av sina nummer av Moncle att tidningskonferenser idag kan vara den mest dystra miljö man kan vistas i. De har förvandlats till platser där besökarna tävlar om att gissa vilka tidningar som skall gå i konkurs härnäst. Här i sverige har vi inte riktigt drabbats av den tidningdöd som råder i USA. Dels på grund av att tidningarna har en historiskt annorlunda roll att spela där än i sverige, men när nyheterna flyttar ut på nätet är konkurrensen bara ett klick bort. Och då tänker jag att ett citat från Stephen Kings ”Nyckeln till frihet” ligger väl till pass. Att vi har två alterntiv:

Get busy living, or get busy dying.

Det kan vara så att det bara är de mest kreativa entreprenörerna är de som kommer ta sig ur den digitala revolutionen levande.

För ett par dagar sedan skrev jag om hur Web Hooks och PubSubHubbub är två initiativ som gör webben betydligt mycket mer realtid. Och nu skriver TechCrunch om att Google redan börjat implementera PubSubHubbub i Google Reader för att skyffla kommentarer runt lite snabbare.

Filmen nedan visar hur det går till.

Ända sedan Google lanserade GMail med då hisnande 1GB i lagringsutrymme har det pratats om att Google skall/bör lansera en egen lagringstjänst. Men det är 5 år sedan nu Google lanserade GMail och ännu ingen obegränsad lagringstjänst i sikte. Jag undrar dock om inte det börjar bli dags för en sådan tjänst i samband med lanseringen av Google Chrome OS, ett operativsystem tänkt att fungera i molnet på små datorer(netbooks) utan nämnvärt lagringsutrymme. För att ett sådant OS på en sådan dator skall bli användbart på riktigt behövs bättre lagringsmöjligheter och detta talar för att Google själva kommer att erbjuda bättre lagring i molnet. Obegränsad lagring men möjligtvis mot en kostnad.

Jag har använt Amazon S3 för mina personliga långsiktiga säkerhetsbackuper tillsammans med familjen i över ett års tid nu och är mer än nöjd med resultatet. Och efter att jag i veckan lekt lite med PHP-integration mot S3 så har min fascination över Amazons fantastiska webbtjänst väkts till liv igen. Nästa steg blir att utföra de dagliga backuperna på en Time Machine som sedan schyfflas över till Amazon varje månad. Amazon S3 är helt enkelt en formidabel tjänst för lagring i molnet. Stark och vågat att de bara släppte den som ett API och lämnar gränssnitten upp till mjukvaruutvecklarna.Det gör att man inte bara kan fokusera smalt och göra tjänsten så bra som möjligt, det uppmuntrar också till kreativitet. Något som gör att vi hittat massor av kreativa användningsområden för Amazons tjänst. Allt från Wordpressbackuper, bildcache i webshoppar, avlastning i onlinebaserade mjukvaror, m.m. Tjänsten har blivit så populär att Amazon också tagit fram en tilläggstjänst som låter användarna skicka stora datamängder på fysiska hårddiskar så kan man få information överflyttad snabbare än att skicka allt över Internet.

I Googles fall kommer det sannolikt mer att bli tal om en egen renodlad webbtjänst med gränssnitt för svensson men förhoppningsvis också med något typ av smidigt API. Och det kan vara nära nu. Google Operating System skriver idag att Google Docs nu erbjuder möjligheten att lagra vanliga filer temporärt. Filer som skall bifogas vanliga dokument t.ex.

Detta i kombination med att man för ett par år sedan lanserade en lagringstjänst för GMail och Picasa visar att man har all teknik på plats. Nu är det bara en fråga om paketering och marknadsföring. Google Shared Storage som tjänsten kallas kostar idag $2 per Gigabyte och år. Vilket är ungefär exakt vad man får betala för samma utrymme hos Amazon idag. ReadWriteWeb har en riktigt bra bloggpost i ämnet idag som lägger alla fakta/rykten på bordet som visar att en sån här tjänst bör vara relativt nära förestående. Något som vi i och för sig trott i nära 5 år nu. Men ändå.

Inget banbrytande kanske men det är alltid intressant att läsa om hur andra löst samma problem som man själv sitter med. Öppnar ögonen.

Designing for the social web (Amazon)
Tagging (Amazon)

JS Kit, ett litet webbföretag i USA droppade en webbtjänst häromveckan, Echo,  som fått en del uppmärksamhet. Bland annat har den fått Robert Scobles välsignelse och efter att ha testat och läst på lite kan jag hålla med om att tjänsten eller något liknande har sin plats på nätet.

Bakgrunden till Echo är att iaktagelsen att diskussioner runt t.ex. en bloggpost blivit allt mer fragmenterade i och med nya sociala media. Det som tidigare helt och hållet utspelade sig på bloggar kan idag spinna iväg i intressant samtal även på Twitter, i mail och ev i Facebook. Echo försöker att samla upp alla dessa samtal och publicera dem i anslutning till den ursprungliga bloggposten. Lite som Twingly gör på den svenska nättidningsmarknaden idag.

Jag måste hålla med om att samtalet blir mer fragmenterat och att det kan finnas ett behov av en sån här tjänst. Främst bara eftersom den scannar Twitter(och följer förkortade länkar) och visar allt som länkar tillbaka till det ursprungliga inlägget. Risken med den här tjänste är att den vill för mycket. Men den är ändå intressant. Jag vet inte om jag gillar eller dissar att man från kommentarsfältet direkt kan posta till Facebook, Twitter, Google Friends etc men det kan ha sin potential.

Jag tror på idén men det återstår att se om det blir Echo eller någon annan tjänst som lyckas med detta.

Slashdot har haft många intressanta trådar på sistone och den sista ut i raden är en studie över hur nyheter flyter mellan traditionella media och nya media. Det har varit ett bra år för nya media där Twitter stuckit ut hakan som gräsrotsnätverk för protesterna i Iran(somliga menar att Twitter borde få Nobels Fredspris), flygkrashbilden från Hudsonfloden för att nämna några exempel. Bloggosfären visade hur tung man är när det kommer till samtal, åsikter och bevakning kring den amerikanska valkampanjen.

Detta till trots står sig de traditionelal nyhetsdeskarna mycket väl där man kommit fram till att nyheter dyker upp på nyhetsredaktionerna i snitt 2.5 timmar före de dyker upp i bloggosfären. Och det är till stor del ett envägsflöde av information. En studie visar att endast i 3.5% av fallen går nyhetsflödet från andra hållet. Från bloggosfären/social media tillbaka till de traditionella redaktionerna.

Det bekräftar min tes om att journalistik är viktigare nu än förr, som kvalitetssäkrare. Även om gammelmedia fortfarande gör grovjobbet på nyhetsgrävandet undrar jag om de 3.5% inte är lite missvisande. Jag skulle kunna tänka mig att den ryktesflora som rör sig i bloggosfären kan hjälpa journalister att hitta leads på nya storys.. Däremot måste man väl säga att nya media är långt mycket bättre på att hålla samtalet om nyheterna vid liv. De traditionella redaktionerna må vara duktiga på att fånga upp nyheterna men mindre bra på att hålla samtalet vid liv. Och man kan ju iofs fråga sig om det är rimligt eller ens önskvärt att de skulle vara ägarna av själva samtalet.

Oavsett hur snabba de är hålls de minst sagt korta av den nya fjärde stadsmakten. Jag håller med Aftonbladets chefredaktör i åsikten om att bloggosfärens viktigaste uppgift är att granska granskarna.

Dagens besked om att Google släpper ett eget operativ system som är tänkt att jobba i webbläsaren visar hur mycket Google tror på molnet. Hela deras affärsidé går ut på att kunderna har en stabil internetuppkoppling där man uträttar alla sina behov uppkopplad. Google har en ganska stabil tjänsteportfölj för att hjälpa användarna att jobba i molnet: webbläsare, mail, office, rssläsare, etc. Men en tjänst lyser med sin frånvaro: onlinelagring.

Många var vi som blev lite tagna på sängen när Amazon, av alla företag, lanserade sin onlinelagringstjänst Amazon S3(Amazon Simple Storage Service )häromåret. En tjänst som blivit lite av en de facto standard för lagring i molnet. Nedladdningstjänster använder den för att avlasta sina egna servrar, jag använder den för att bergsäkert lagra familjedokument. Enkelheten och det låga priset gör den riktigt användbar.

Jag och många med mig har väntat på att Google skall släppa något liknande,  särskillt med dagens besked om ett helt OS som är tänkt att jobba i molnet på datorer som ofta saknar ordentliga hårddiskar. Då behövs riktigt bra och snabb onlinelagring och jag har svårt att tänka mig att någon skulle kunna göra det bättre än Google.